Trafik- och mobilitetsplan

Tidigare stadsbyggnadsideal och dess syn på den urbana strukturen har gett upphov till bostadsområden som inte är tillräckligt sammankopplade med övriga staden.

Genom att skapa ökade möjligheter till olika färdmedelsval till fler målpunkter kan boende i de områdena lättare röra sig till andra delar av staden för att jobba, handla, utbilda sig, mötas, samverka och uppleva. På så vis kan integrationen i staden ökas.

Barn och unga har inte samma tillgänglighet till transportsystemet som vuxna har. Vi behöver därför beakta och inkludera barn och ungas perspektiv i planeringen för att skapa förutsättningar så att de kan röra sig fritt i sitt bostadsområde, till skola och fritidsaktiviteter.

Att korsa eller vistas längs med gator med mycket biltrafik är förknippat med otrygghet. Genom att prioritera och bygga trafiksäkra och attraktiva gång- och cykelvägar skapar vi större möjligheter för barn och unga att själva färdas i trafiken. Förutom motion får de också tillgång till fler målpunkter på ett säkert sätt.

I Trafik- och mobilitetsplanen inkluderas människors olika förutsättningar och behov för att kunna röra sig fritt. Standarden på stadens infrastruktur ska beakta människors olika förutsättningar och uppfylla de krav som finns för olika grupper.

Generellt kan sägas att lösningar för grupper med specifika behov ofta leder till en bättre trafikmiljö för alla trafikanter. Till exempel förenklar en nedsänkt kantsten vid övergångsställen för rullstolar likväl som för barnvagnar och rullatorer.

För att möta människors behov behöver vi skapa tillgänglighet till olika målpunkter, som arbetsplatser, affärer och skolor, för samtliga trafikslag. Idag är i stort sett alla målpunkter i kommunen tillgängliga med bil. Däremot försämras framkomligheten på vissa sträckor under hög trafikbelastning.

Att skapa ett trafiksystem där alla alltid väljer bil under samma tidpunkt är inte möjligt. Här har alla trafikslag en viktig roll i att bidra för att stadens transporter ska fungera.

Med det sagt kommer bilanvändning utgöra en stor del av den framtida stadens resor – under förutsättning att det sker på ett sätt som inte skapar negativa effekter för de som reser med andra färdmedel.

En omställning av transportsystemet är nödvändigt för att möta framtidens utmaningar. Hållbara färdmedel är något som är högt prioriterat och Eskilstuna arbetar löpande med att öka attraktiviteten för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Det ska vara enkelt och bekvämt att resa hållbart.

Samtidigt utvecklas och planeras staden för en bättre tillgänglighet och närhet till målpunkter, som handel, utbildning och service för att minska behovet av långa resor. På gles- och landsbygden och i kommunens serviceorter ökar utbudet av service kontinuerligt vilket minskar behovet av längre resor med bil.

Gångtrafikanter är högt prioriterade i trafik- och mobilitetsplanen där Eskilstunas centrala delar och viktiga kopplingar inom kommunen är särskilt utpekade. På och utmed de utpekade stråken och platserna görs trafiklugnande insatser för en mer stillsam och attraktiv miljö att vistas i.

När hastigheterna minskar för andra trafikslag ökar samspelet med gångtrafikanter. Förbättrade förutsättningar för gående innebär att gator blir mer befolkade, vilket i sin tur leder till ett rikare stadsliv, trevligare och tryggare miljöer, samt bättre förutsättningar för handel och näringsliv.

Eskilstuna har en stor potential till att öka cyklingen, sett till att många målpunkter ligger inom cykelavstånd, att majoriteten av tätbebyggda områden har ett utbyggt cykelvägnät samt att stora delar av kommunen är förhållandevis platt.

Cykeln har potential att ersätta bilen för korta och medellånga resor och på så sätt avlasta bilvägnätet.

Trafik- och mobilitetsplanen föreslår åtgärder för att öka attraktiviteten på cykelvägnätet, bland annat genom utbyggnad av saknade länkar och snabbcykelstråk samt införandet av cykelgator i centrum. Bättre och fler parkeringsmöjligheter för cykeln nära målpunkter är också en förutsättning för att fler ska välja cykeln som färdmedel.

Allt eftersom fler går och cyklar på kommunens gatunät blir separering av trafikslagen än mer viktig för att säkerställa framkomligheten och tryggheten på stråken.

Separering kan göras genom en målad linje eller olika markmaterial och prioriteras på platser där många gång- och cykeltrafikanter rör sig. För att en gång- och cykelbana ska kunna separeras behöver den vara minst fyra meter bred, vilket medför att vissa stråk behöver breddas innan de kan separeras.

Idag har Eskilstuna en väl utvecklad kollektivtrafik som möjliggör för en stor andel av kommunens invånare att resa hållbart till och från jobb, skola och fritidsaktiviteter.

För att ytterligare utveckla kollektivtrafiken, öka attraktiviteten samt förbättra tillgängligheten, arbetar kommunen kontinuerligt för att korta restider och utveckla nya trafikkoncept för att erbjuda samtliga invånare ett grundutbud med kollektivtrafik.

Exempel på framtida system kan vara anropsstyrd trafik eller självkörande bussar som möjliggör resor till och från gles- och landsbygd i en större utsträckning.

Eskilstuna har ett strategiskt läge med goda infrastrukturförbindelser och tillgänglig verksamhetsmark, vilket gör kommunen attraktiv ur ett logistikperspektiv. Satsning på logistikcentrum är också en del av Eskilstunas strategi för att få fler i jobb.

Även om majoriteten av transporter kommer att ske på järnväg och motorväg innebär det också att fler lastbilar kommer att röra sig på kommunens gatunät. Detta ökar vikten av samordning mellan kommunen och andra aktörer för att säkerställa klimatsmarta transporter och att negativa effekter, som utsläpp, buller och barriäreffekter, minskar.

Har du frågor om parkering hittar du information om detta på eskilstuna.se: Frågor och svar om parkeringar.

Eskilstuna kommun arbetar systematiskt och förebyggande med trafiksäkerhetsfrågorna i kommunen för att minska olycks- och skaderisken i trafiksystemet.

Vi vill givetvis att alla invånare ska känna sig trygga med att röra sig i trafikmiljön, men tyvärr har vi inte resurserna att åtgärda alla platser. Åtgärdsplaneringen görs årligen och baseras på forskning, olycksstatistik, inventeringar i miljön samt genom mätningar av hastigheter och flöden.

Under hösten 2023 hålls en medborgardialog där invånare kommer att få ta del av, och tycka till om, frågor som rör trafiksystemet och Eskilstunas framtida utveckling. Dokumentet och sammanfattade resultat från medborgardialogen kommer därefter att finnas tillgängliga på hemsidan.

Eskilstuna växer och i framtiden kommer vi att bli fler som bor och arbetar i staden. Detta ställer högre krav på planeringen för att kunna uppnå tillgängliga och attraktiva stadsrum. I framtiden kommer vi vara fler människor som i stort sett rör sig och vistas på samma ytor som idag.

Våra gaturum behöver anpassas för att minska den negativa påverkan som ett förändrat klimat innebär, som längre perioder av hetta och mer intensiva skyfall. Det innebär att vi behöver planera för att fler ska kunna resa till fots, med cykel eller med kollektivtrafik samt säkerställa ytor för grönska och vistelse.

Samtidigt ska ett transportsystem vara inkluderade och tillgängligt för samtliga grupper, oavsett ålder, kön, fysisk förmåga eller var i kommunen du bor.

Eskilstuna och Torshälla har stor potential att bli 15-minutersstäder, där principen bygger på att samhällsservice, arbete, skola, daglig handel och andra viktiga målpunkter återfinns inom gång- och cykelavstånd från där människor bor.

Genom kortare avstånd mellan målpunkter ökar möjligheten för fler att gå och cykla, vilket bidrar till ett aktivt stadsliv och ökar förutsättningar för lokal handel och service. På så sätt blir staden tillgänglig för fler och knyter an till översiktsplanens övergripande strategi om en tät och funktionsblandad stad.